Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida
  www.tommystexter.se och jag hoppas du får en
  angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

KONTAKT/SYNPUNKTER  HEM   KÅSERIER  OM TOMMY   PERSONLIGT   JAKT/FISKE

 

 

Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida www.tommystexter.se och jag hoppas du får en angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

 

  

 

Välkommen

Du befinner dig på Tommy Persson's Hemsida www.tommystexter.se och jag hoppas du får en angenäm och intressant läsning

© Gäller för alla texter.

Sök på hemsidan:

 

 

  

MIN FÖRSTA VILDSVINSJAKT

Det var helt vindstilla med tunga, mörka snömoln på himlen en dag i mitten på januari. Det hade snöat under flera dagar och ett tjockt snötäcke låg på marken. Grenarna på träden var nedtyngda av snö och böjde sig motvilligt. Med ojämna mellanrum blev tyngden övermäktig och när snön till slut föll till marken hördes en duns. Det följdes av ett vinande ljud när grenen släppt sin last och snabbt försökte återvinna sitt naturliga läge. Det var mitt första vildsvins-pass och det var placerat 60 m från en åtel bestående av betor och potatis. Jag jagade på Vomb och passet hette Ekebacken. Jag hade anmält mitt intresse för vildsvinsjakt till jaktledaren Peter Jonzon (MVF) som placerade ut mig mitt på dagen ensam med bössa och fyra patroner på Vomb jaktområde. Jag tror inte han allvarligt trodde på att jag skulle skjuta något "men så fick jag tiden till att gå" kändes det som. Jag fick tydliga och klara instruktioner om vad som gällde och vad som inte gällde och satt sedan stilla och memorerade dessa emedan de tunga långsamt dalande snöflingorna lade sig som en skyddande vinterpäls på rygg och hatt.

P2080052.JPG

Jag hade haft min jägarlicens i en halv säsong och skulle snart fälla tre 30 kilos vildsvin inom en 5 meters cirkel samtliga med hjärtträff. Detta var en orimlig tanke ens för den mest optimistiska nybörjare men så skulle det sluta. Eftersom jag har en halvautomat har det florerat olika historier och förklaringar hur det hela gick till. Det skall jag inte gå in på här men däremot beskriva händelseförloppet så som det utspelade sig. En egentligen ganska odramatisk händelse visar det sig. Efter en halvtimme kom en familj med barn som stojande och stimmande ramlade omkull på sina skidor. Som ny jägare visste jag i alla fall en sak: Det skall vara tyst i skogen när man jagar! Det kändes som det var kört innan det ens hade börjat men positivt var att de inte såg mig. Mitt naturliga snö kamouflage fungerade alltså! Efter ytterligare en halv timme kom de så. De var minst tjugo stycken av alla de sorter och storlekar (utom stor galt som jag inte såg något av). Jag var rädd för att skjuta fel gris så jag siktade in mig på de rödbruna för att vara på säkra sidan. Döm om min förvåning när jag tvingades att ställa ifrån mig bössan och hjälplös fick sitta och titta på när mitt byte sprang runt och lekte rövare med sina jämnåriga kompisar.

Jag hade fått älgfrossa och det med besked! Det är något jag av och till fortfarande kan drabbas av men har idag lärt mig att till viss del bemästra det. Jag har emellertid många gånger på grund av detta fått lyfta på hatten och önska mig själv bättre förutsättningar under nästa jakt.

PA250091.JPG

Efter att studerat vildsvinens bordsskick, vilket lämnar mycket övrigt att önska, tog jag efter 5 minuter upp bössan och fokuserade mig på ett av djuren. Det kändes bra och min älgfrossa var nästan borta. Jag siktade på hjärtat som jag också träffade och djuret stöp på stället (knall och fall). Och nu förklaringen till att jag kunde skjuta två stycken till… När skottet gick hördes det som en "puff" beroende på den ljuddämpande effekt snön hade. Det var som sagt mycket snö både på marken och på träden. I kombination med yster lek bland de yngre och de äldre som ivrigt praktiserade sin syn på vad gott bordsskick är så reagerade de inte enligt instruktionsboken. De sprang förvirrade en 50-60 meter och kom sedan ogenerat tillbaka igen då de inte upplevde det dämpade ljudet från skottet som någon fara. När där så kom en gris som gick bort för att lukta på sin just skjutna kompis så stod den för ett ögonblick så fint placerad att jag avlossade ytterligare ett skott. Ny hjärtträff samt knall och fall. Situationen upprepar sig med vildsvinen på vild men kort flykt. De var dock vaksammare när de kom tillbaka nästa gång! Detta hindrade inte att en tredje gris, efter bökande både här och där, ställde upp sig på samma sätt som de två andra gjort. Samma förutsättningar, samma träff… knall och fall. Det kändes lite som att skjuta på de där björnarna som kasar upp och ner på en trädstam på Tivolis skjutbanor.

Efter detta skott hade jag bara en patron kvar och eftersom jag var tvungen att ha en patron för eventuellt eftersök så kände jag för att avsluta jakten där. När jag i toppen på jakttornet vecklade ut mig i alla mina 172 cm försvann hela flocken vid blotta åsynen. Jag ringde till Peter för att bli hämtad och få hjälp med att ta ur djuren. Resten är som man säger historia. Det jag tycker är viktigt att känna till är att det tog 10-15 minuter mellan varje skott. Jag sköt alltså inte för kung och fosterland in i en flock med vildsvin och rekommenderar ingen att varken med cylinderrepetering eller ens med halvautomat försöka sig på det. Risken för skadeskjutning är ofantligt stor och det är nog mer tur än skicklighet om man lyckas. Så… det är bara för den hugade att vänta in samma förutsättningar, luta sig tillbaka och njuta av naturen. Själv tror jag aldrig att jag får samma chans igen… men man vet aldrig!

Senast uppdaterad 2015-10-23

Senast uppdaterad 2015-10-23

Senast uppdaterad 2015-10-23